torsdag 31 maj 2007

Dagens soundtrack?

Dagens soundtrack, eller snarare årets - Mamma mia! Så bra! Inte bara rent låt- och textmässigt, utan även den grymma, och roliga, dialogen. Lite sur dock att jag inte fick se Sussie Eriksson in action, men det är smällar man får ta.

Bästa nummer:

Honey, Honey alltid bäst!
Väntar inte mamma på dig (Does your mother know) underbara, underbara Charlotte Strandberg
Kan man ha en solkatt i en bur (Slipping through my fingers) snyft á la Savage gardens Two beds and a coffee machine
Chiquitita
Under Attack en av mina favoritlåtar, som jag tröttnat på, men betydligt bättre på svenska
Mamma mia grym låt, både som musikalnummer, och på engelska som extranummer
Dancing queen allt som Charlotte Strandberg är inblandad i, är bra! Tänk om även Sussie Eriksson varit på plats... då skulle det här vara obeskrivligt bra!

Enda låten som jag faktiskt tycker blir lite bättre på engelska är Knowing me, knowing you (Jag är jag, du är du). Annars bara att konstatera att översättningarna är helt självklara. I den engelska orginalverisionen är låtarna oförändrade, men man märker att de anpassats lite till situationen när de skrivit svenska texter. Vilket bara gör det ännu bättre.

Jag kanske är partisk, när jag spelade gitarr så hade jag en Abba-samling som lärobok i ca 2 år (läraren tyckte nog inte jag va entusiastisk nog att öva skalor och liknande, utan jag fick hamra på med mina halvlyckade ackord), första låt som jag uppträdde till (jong) - Does your mother know, låt jag har sagt att jag ska gifta mig till - Honey, honey, låt jag gjorde träningsprogram till i gymnasiet - Summer night city e t c kort sagt har jag alltid gillat Abba :D

Vad finns egentligen att säga? Jag funderar på att se den igen, såg att det fortfarande fanns ett fåtal biljetter kvar. Gosh, kan den inte komma på DVD snart?!?!

tisdag 29 maj 2007

Dagens soundtrack

Imorgon väntar Mamma Mia live! Som uppvärmning har jag dammat av soundtracket som jag köpte för något år sedan. Det är obeskrivligt bra! Alla låtar är faktiskt bra! De svenska översättningarna är helt självklara! I många fall dessutom bättre än de engelska originalverisionerna. Svenskan gör texterna betydligt rikligare - och bättre!! Jag dreglar redan inför morgondagen!

En speciell försäsong

Det var några år sedan som jag inte hade en "riktig" försäsong, hård träning, med en massa lagvänninor. Men den här försäsongen blir lite speciell. För att få träna krävs att man betalat medlemsavgift (det säger de i alla fall varje år - hoppas att de håller på det för en gångs skull), men jag lägger inte på 2000 för att få träna om jag sitter i Umeå till hösten! Därför tränar jag ordentligt på egen hand, inte helt fel egentligen, får nog tyvärr ut mer av att träna fys själv. Tycker att Härskogen är helt okej, när man springer utan att bli ifrånsprungen.
Satsar på spel i höst. Nästan så att det skulle kunna vara värt att plugga till syrra för att få ett nytt äventyr i division 1 (men det behöver inte mina föräldrar läsa ;) ). Tänkte ta en promenad till Stonehill för att heja på lite på träningen, men kramp i en fot och mysko ont i ryggen placerade mig framför datorn istället :( Får bli lite stege idag som träning istället...

måndag 28 maj 2007

Schlagerspel

Jag har hittat det bästa spel som finns! Ett litet kortspel i en rosa ask, med frågor i fem kategorier - enbart om eurovision och melodifestivalen! Kanske på gränsen till för lätt, men det gör i gengäld att de flesta klarar minst några frågor. Sjukt kul att spela med rätt personer, hjälp vad jag har skrattat. Att jag vann gjorde visserligen inget sämre (men ser man inte skillnad på vitt och mintgrönt, eller mintgrönt och turkos får man skylla sig själv) :D

söndag 27 maj 2007

J***a b*****f***a

Egentligen så gillar inte jag att använda svordomar när jag skriver, vill inbilla mig att jag har rikare språk än så... men vissa människor lämnar mig utan val. Det går bara att ge en rättvis beskrining med hjälp av skällsord. Jag har varit så förbannad i natt så jag först hade svårt att somna, sen vaknade jag jättetrött, för att jag spännt mig hela natten.

Jag är medveten om att folk stör sig på varandra, så fungerar världen. Sad - but true. Därför inser jag att det finns männsikor som irriterar sig på mig och på de personer som jag älskar, fine - har man inget bättre för sig, så får man väl göra det. Men att få ett utbrott över ett, paranoid tolkat, konversationsförsök (man behöver inte ens vara amatörpsykolog för att förstå vad reaktionen bottnar i egentligen)! Och dessutom använda tesen anfall är bästa försvar, när man har sin dotter bredvid sig! Och även personen man angiper har sin familj runtomkring sig! Hur tänker man?

Det svåraste är ändå att veta hur man ska reagera när man står bredvid. När man själv blir angripen kan man försvara sig. När en person angriper en man älskar, blir angreppet lika personligt, men man kan inte försvara sig, för det är inget anfall mot en själv. Samtidigt så drabbas man av en primitiv instinkt; att man bara kan nå tillfredsställande genom att verbalt såga den här personen långt nedanför fotknölarna. Men ändå så kan man inte med att göra det, eftersom man tänker på hennes familj - som sitter bredvid. Tänka, det kan man göra ändå, vilka j***a b*****f****r vissa människor är.

torsdag 24 maj 2007

Vila i frid

Jag har vetat att det här inlägget skulle skrivas långt innan jag började blogga. För att vara exakt så har jag vetat om det sedan söndagen den 11 mars, sen ungefär 21.30 på kvällen. Det var då som Saras pappa ringde mig. Med en gång som jag förstod att det var han, förstod jag att något hänt, han skulle aldrig ringa mig annars. Med grötig röst, som lät avlägsen, berättade han för mig att Sara hade gått bort dagen innan. Vad gör man? Jag satte mig i soffan, grät lite, ringde en kompis och berättade, letade fram ett foto av henne i datorn... Redan då började de här orden snurra i huvudet, i vissa perioder mer intensivt än i andra, men här är allt som jag aldrig vågade säga på hennes begravning:

”Sara var min bästa vän i sexan och sjuan och utan tvekan en av de enskilda personer som mest bidragit till min utveckling. Jag vill tro, och innerst inne vet jag nog, att jag har betytt lika mycket för henne.
Våran vänskap startade i ett ständigt krig om vilka som var bäst – Färjestad eller Frölunda. Självklart visste jag att det var Frölunda, men Sara kom aldrig till samma insikt. Från denna, banala, kamp växte ett starkt band. Vi hade mycket gemensamt; läsa, musik, kunde uttrycka oss, gillade att diskutera och hade jäkligt vassa tungor (men Sara var nog värst). Det är få personer som jag har skrattat så mycket med. I sjuan var vi båda besatta av Sunset Beach, eller kanske hängde Sara mest på min fascination. Varje dag, direkt efter det att det slutat, ringde hon – eller jag, och vi diskuterade avsnittet och allt annat, minst en timme per dag. På helgerna måste vi ha pratat minst det dubbla, jag minst knappt om vad, killar, livet, våra familjer, Sunset Beach, skolan, uppblandat med politik och religion. Vi hade alltid tankar – och alltid någon att dela dem med.

Den kvinnan som talade om Sara på begravningsgudstjänsten i kyrkan, sade att första gången hon träffade Sara, hade Sara varit blyg och sett ner i golvet – sedan hade hon lärt sig att möta blickar. Jag har inga minnen av att Sara var sådan när jag lärde känna henne, antingen så missade jag det, eller så skedde förvandlingen under de högstadiets två sista år. Högstadiet är inte lätt för någon, allra minst när man är född med ett neurologiskt handikapp, när vi träffades hade hon redan överträffat läkarvetenskapens förväntningar med hästlängder. Att inte kunna röra sig lika snabbt, eller ha lika bra balans, lite sämre hörsel och prata otydligt, underlättar inte när man är fjorton år. Det var mycket som hände med oss både, många andra personer och situationer som påverkade, som gjorde att vi gled isär. Med sju års distans och mognad kan jag se mer saker än jag vill, som jag ha kunnat göra annorlunda, men en persons väl och ve får aldrig vara beroende av en fjortonåring, då går det aldrig bra.

De sista åren hade vi bara sporadisk kontakt, ringde på födelsedagar och några gånger däremellan. Vi har båda, naturligtvis, utvecklats mycket de sista åren, men en person som man en gång älskat, kan aldrig försvinna helt. De har alltid en plats i ens hjärta. Förutom alla minnen finns alltid påminnelser i vardagen; jag har ett foto av oss två på väggen, hon har tagit bilden på mig i min blogg, för någon vecka sedan upptäckte jag att hennes födelsedag stod uppskriven i min kalender, hur ska jag ta bort henne från msn? Och kontaktlistan på mobilen?

Jag vet inte varför hon dog. Om naturen slutligen överlistade henne, om det hade med hennes sjukdom att göra, om det var en olycka, eller om det var självförvållat. Jag vill veta, men egentligen, vad spelar det för roll? Men det känns orättvist, jag önskar att hon hade fått chansen att skriva sina memoarer, jag vet få som kan skriva lika bra som hon kunde. Hon hade något att berätta, ingen av oss har sett samhället ur henns synvinkel, och nu får vi inte möjligheten.

Förlåt mig Einstein, för att jag inte klarade av att vara den vän du förtjänade. Vila i frid min vän.

- din Edison”

Lägenhet? yeah right...

Då har jag äntligen börjat att söka lägenhet, men känns egentligen meningslöst. Har visserligen sökt Göteborg i första hand till hösten, men kan lika gärna bli sittandes i Linköping (eller är det Lidköping? vem är säker på skillnaden?). Har dock sökt de HSB-lägenheter som någon (läs pappa) kryssat för i dagens tidning, samt sökt en lägenhet på boplats Göteborg. Söka på boplats Gbg känns för övrigt ganska tröstlöst. Så länge som man inte söker på en etta med en kallhyra på ca 15'000, så är det minst 300 andra som sökt. Usch, jag som är så kräsen, vill inte bo i korridor, vill ha egen lägenhet och helst inte en studentlägenhet.

Blir en spännade sommar. Först Sydamerika sen, samma dag som jag kommer hem och en vecka framåt, (11-17 juli) kan jag har en aning om vart jag hamnar, och inte ens då kan jag vara säker. Det påverkar allt såklart, från lägenhet till medlemsavgiften för innebandyn. Men det är ändå en ganska lockande tanke - om ett halvår kan jag bo i egen lägenhet i Göteborg och plugga till läkare. Det duger definitivt att dagdrömma om så länge :D Håll tummarna för mig!!

onsdag 23 maj 2007

Vaccinationer

Lyckades äntligen ringa till infektion på Östra i måndags. Har tänkt göra det sen i början av april, men ibland blir saker inte av, eller så är det helt enkelt inte telefontid. Jag behövde fylla på havrix (hep A), och komplettera med bl a gula febern inför Sydamerika (mindre än en månad kvar!) När jag väl då ringde, och det sammanföll med deras telefontid, vad får jag då för besked? Jo, att den första tiden som de hade var 11 juni! Så det var bara att välja ett privat alternativ, och slumpen gjorde att det blev Cityakuten i Nordstan (Första jag hittade på internet). Avklarat på max 30 minuter, inklusive den tid som det tog att komma på vilka vaccinationer som jag behövde. Det är vad jag kallar effiktivitet!

Jag älskar Snö of Sweden - shit vilka snygga smycken de har! Hade kunnat tänka mig att använda varje variant som de hade på Åhléns. Nöjde mig dock med ett rosa armband.

tisdag 22 maj 2007

Triumfens ögonblick

Brorsan hade letat efter sitt pass i ett par timmar. Han frågade mig om jag hade sett det, jag hade ett svagt minne av att jag såg det för några dagar sedan. Jag lyfte på ett reklamblad - voíla, där låg det! Sånt som egentligen bara en mamma kan göra. Hjälp vad många vuxenpoäng jag upplevde i triumfens ögonblick, nästan fler än för ett körkort... Jag som inte såg min gitarr när den låg under sängen, trots att jag tittade två gånger - men det var förstås några år sedan.

Dagens soundtrack

I sann schlageranda har jag återupptäckt The Arks första skiva, hade glömt hur bra den är! Varför körde de inte en låt med kvalitet i nivå med någon av dessa i Helsingfors? Då hade inte Sverige hamnat på 18 plats. Dagens soundtrack är definitivt Patchouli - I've got sunshine in the palm of my hands...

måndag 21 maj 2007

Män i shorts

Jag har varit på gymmet fler gånger än vad jag minns, och varje gång lämnar mig lika frågande: varför bär män i 50- och 60-årsåldern så korta shorts? Och jag menar inte halvkorta, utan kortkort á la 60-talskjolar. När de sitter på en del maskiner åker allt upp och intar formen av ett par briefs. Ser de sig aldrig i spegeln innan de börjar träna? (Tur att jag alltid ser så snygg ut :) men påklädd är jag alltid i alla fall... )

söndag 20 maj 2007

Vardagsglädje

När jag satte mig på transibiriska den 10 oktober förra året, hade jag antagligen aldrig anat att jag skulle tillbringa en vecka med en engelsk kille som pratade oavbrutet (utom när han sjöng), med exakt allt och alla. Inklusive den kinesiske konduktörn som knappt kunde någon eneglska, där fick han försöka prata kinesiska istället! Så när han inte mailat fotot som han lovat, så gav jag upp efter en vecka, trodde helt han glömt det. Men så i fredags dök det upp :D Ett rätt så dåligt kort, på mig, Johannes, Karin, Richard, Karen, syskonen från Kanada, Simon och Tom, ståendes framför tåget, med kinesiska muren på de gröna kullarna bakom oss. Det är verkligen en blandning av människor, i åldrarna 20 till 50! De enda som saknas är de irländska killarna och Brian och Elaine som gick av i Irkutsk (men de träffade jag på Himmelska fridens torg senare!!).

Jag blir så glad!

Molitva, Molitva, Molitva!

Vad göra när man kommer hem ca 22.30, efter att ha jobbat sen kl 9 imorse? Dessutom träningsvärk i hela kroppen sedan gårdagens pass i Härskogen. Ja, man gör inte mycket, det är ett som är säkert. Vad har hänt med alla tv-program vid den tiden? Inte en enda serie som går att slökolla på... bara en massa film. Jag är dålig på att kolla på film, och knappt en människa ute på msn :( Då finns det bara en sak att göra; gå in på Evropesma OGAE Srbija, för att ladda hem någon av de nio (9!), versionerna av Molitva. Där finns originalversionen, serbiska, och översättningar till engelska, ryska och finska, samt remixversioner (en av Jovan Radomir!) och en underbar instrumental! Helt gratis och lagligt. Gratis är gott som man säger.

lördag 19 maj 2007

ESC eller turtles - det är frågan

Jag inser att alla inte har samma intresse som jag har, när det gäller Eurovision, visserligen kanske det bara är ett hälsotecken. Men att somna mitt under bidragen!? Det är illa, jag vet att vissa går och lägger sig i omröstningen, men jag upprepar... mitt i bidragen!! Alla bidrag har trots allt sin charm, de bra för att de är bra, de dåliga i all sin värdelöshet och de suspekta som kuriosa. Att somna är trots allt en biologisk funktion som vi inte styr över, däremot människans fria val oroar mig. Att intresset för Eurovision inte är på topp i Sverige för tillfället, märker jag med all önskvärd tydlighet. Det kommer att krävas mycket lobbying, hot och övertalning nästa år. Jag har fortfarande inte hittat någon som säger något positivt, de första fem omdömena. Men att, på en lördagskväll, prioritera att titta på Turtles! när man är äldre än åtta år, och inte ens har barn att skylla på... det går långt över mitt förstånd! Jag vet inte ens vad jag ska säga! Det finns ingen kommentar värdig ett sånt beteende. Det är sällan jag känner mig helt svarslös, men grattis, du lyckades... ;)

fredag 18 maj 2007

Kärt barn har många namn... men ser ändå ut som barbapappa

Trasmatta, trasslet och sållet... kärt barn har många namn. Personligen så associerar jag den (i väldigt liten verision dock) till en hoppande rutig barbapappa med keps. Jag pratar självklart om Lerums kommuns nya logotype (vapnet duger inte längre). Om du inte vet hur den ser ut finns den, i väldigt liten verision, på www.visitlerum.se. Idag är det en månad sen som den nya symbolen avmystifierades under pompa och ståt. Efter noggranna efterforskningar hade man kommit på att det inte finns något speciellt som karakteriserar Lerums kommun. Det fanns m å n g a röda trådar, därefter skapades en väv av trådar i form av kommunen (eller en hoppande barbapappa - berorende på hur man ser det). Utan tvekan en fin logotype, känns för mig dock som en rip off från något textilföretag.

Idag såg jag att tekniska hade fått den nya symbolen på sina bilar, det i sig inte upprörande - men namnet! Under trasmattan stod även texten Lerum - mer än du tror. Jag har svårt för den. Lerum? Lerum är Lerums tätort, Floda är verkligen inte en del av Lerum! Visst är det petitesser i det stora hela, men mycket irriterande. Det blir lite samma känsla som när Annika Persson (dåvarande hustru till dåvarande statsinister Persson), signerade en gästbok med enbart "Annika". Något som i alla fall upprörde Aftonbladet, eftersom det bara är drottningen som som får skriva under med förnamn. Jag kanske är för pro-jantelag, men att "döpa om" Lerums kommun till enbart Lerum, känns kaxigt, för kaxigt och upprörande för mig, som inte bor i huvudorten.

Men den stora frågan kvarstår. Pengar? Det gick på 2,5 milj, tänk att plöja ner de pengarna i Nääs slott, eller satsa mer på idrotten istället. Tänk efter, Sverige har drygt 280 kommuner. Hur många kommuner känner du till? och hur många idrottslag? Hur kommer man ihåg en kommun? Genom att man hört något om den. Positiva eller negativa saker, idrottslag, vanvård, högpresterande elever, äventyrsbad - det är så man skapar sig ett namn! (men en hoppande barbapappa är förstås ganska speciell också)

torsdag 17 maj 2007

Ojdå...

Jag så att Frankrike fick drygt 8000 röster i Sverige, varav en var från mig :) Hade behövts ca 10'000 röster ytterligare - för att ge dem 1 p. Var det så få som såg hur förvirrande och söta de verkade? Dessutom sjöng de på kraftigt bruten engelska - ännu sötare! Kanske skulle skippat den uppstoppade katten dock... hmmm.. tåls att tänka på

Torsk på DMGP

Gosh... råkade köpa årets Dansk melodi Grand Prix-skivan billigt för någon vecka sen. Har blivit dansk schlagerjunkie, det är illa till och med för mig! Jag lyssnar sönder Merhaba (Julie Lund feat. Amir Falaki) - och den är antagligen jättedålig! Two are stronger than one (Me & My), Vi elsker bare danske piger (Jørgen Olsen), It's A Beautiful Day (Katrine Falkenberg), Meaning of life (Danni Elmo) och Husker du (Aud Vilkens) är alla bättre än Drama Queen. DQ gjorde visserligen, i mitt tyckte, ett grymt snygg visuellt nummer i Helsingfors, ett av de bästa! Och egentligen borde jag älska låten, men den låter så melankolisk! Förstår inte hur, den om någon borde vara fylld med glitter och glamour, men, men, den genomskådades av Europa och försvann i kvalet. Mer glitter och glädje åt folket! Eller i värsta fall Merhaba.

Särskrivningsnazi

De sista åren verkar det ha blivit på modet och härma engelska och särskriva ord, men jag klarar inte av det! Svenskan är inte gjord för det, det är stor skillnad på "råttkött" och "rått kött". Jag får ett anfall inombords när jag ser felstavade menyer o.dyl., men det värsta exemplet har vi på jobbet just nu. På avtalen för servicetjänster (städ, handling etc), står det "service tjänster", jag får panik! På kommunala avtal! inte sjabbiga menyer eller tioåringars skolarbeten, utan officiella papper från kommunen. Det kryper i mig när jag ser det.

Jag vet, jag är en sann särskrivningsnazi :)

onsdag 16 maj 2007

Mojot Svet

Ååh! Varit och hämtat inspelningarna av semin och finalen. :D När man ser det igen så växer frågan varför Karolina inte kör mer av Mojot svet på engelska? (med lite uttalsträning förstås) och hade hon dött av att ha en 5 cm längre klänning?

Karolina var med i ESC för första gången i Tallinn 2002, även då för Makedonien. En hyfsad låt med ett mycket snyggt klänningsbyte. Od Nas Zavisi (It depends on us) Hon slutade på 19:e plats av 24 bidrag. I år slutade hon på 9:e plats i semin och 14:e i finalen. Mojot svet eng ver. My world och text.

Jag gillar den lite dramatiska känslan i Mojot svet. När jag jonglerade för några skolklasser för ett tag sen, så improviserade jag med käglor till Mojot svet, och gjorde ett bollnummer till sköna Navika. Navika är det bidrag som borde ha vunnit i Kroatien i år, men slutade tyvärr på 5:e plats.

Molitva

Underbara Molitva, för er som inte hänger med i serbiskan finns en engelsk översättning här. Och för er som inte minns låten, eller vill återuppleva den, så finnns den här.

tisdag 15 maj 2007

Enkel argumentation

Graffiti (i GP) har idag en för- och emot-debatt på ämnet dödsstraff. Som alltid finns argument för båda sidor, men kommentaren:
"Att vi har så låga straff i Sverige är väldigt fel eftersom det nästan får en att vilja hamna i fängelse, men om vi hade haft dödsstraff så hade det förmodligen inte varit lika många som begått grova brott. "

Vem vill hamna i fängelse? Och är inte USA ett praktexempel på att stränga straff inte automatiskt innebär låg brottslighet? Människor är komplicerade i sin natur, vi kommer aldrig att hitta en enkel lösning på komplexa problem!

ESCradio

Vilken annan radiostation kan ha en spellista i klass med detta? :D

Current Song
Gina G. - Just a little bit (United Kingdom 1996)
Recently Played
Dragonfly feat. Dado Topic - Vjerujem u ljubav (Croatia 2007)
Evridiki - Comme ci Comme ca (Cyprus 2007)
Sofia Vossou - I Anixi (Greece 1991)
Linas & Simone - What Happened to Your Love (Lithuania 2004)
The Ark - The Worrying Kind (Sweden 2007)
Hans Petter Moen & Kim A. Hagen - I Hear Music (Preselection Norway 2006)
Tina Karol - Show Me Your Love (Ukraine 2006)
Brita Borg - Augustin (Sweden 1959)

I hear music är en sång som man skäms för att gilla, men riktigt kul att höra den igen! Och Augustin är underbar, nästa lika skön som Sol och vår eller Alexander.

Dagens soudtrack

Dagens soundtrack har helt klart varit Roger Cicero Frauen regier'n die welt (Tyskland 2007). Hur kunde den komma efter Sverige? Blir dock lite trött på de flesta låtar efter ca 15 ggr på repeat... men bra är den!

måndag 14 maj 2007

This is moi

Dessa frågorna har Ronny och Ronney på deras blogg, och utmanar alla andra schlagerbloggare att svara själva på frågorna. Tänkte lägga det i presentationen, men det ville inte datorn :(

Namn: Jossan
Ålder: 22
Bor: Floda

Melodifestivalfrågor

Fem favoritlåtar: Alla flickor, Den vilda, Etymon, Tror på dig, Tidig är tiden
Favoritartister: Shirley Clamp, Lena Philipsson, Pay Tv, Alcazar, Linda Bengtzing
Första minnet: Tycker mig ha ett svagt minne av Peter Jöback, 91 isf.
Största minnet: Goosebumps i Scandinavium när Marie Lindberg gjorde Trying to recall i år.
Antal finaler/delfinaler på plats: 0/2 (rep)
Mest underskattad låt: Tonight's the night (Shanna Smith -03), Jenny (Camilla Brinck -05) No dudes en llamarme (-03)
Mest överskattad låt: Främling
Bästa vinnaren: Den vilda
Värsta vinnaren: Beatles
Tre favoritår: -
Sämsta året: -
Låt jag skäms för att jag gillar: Bra vibrationer, Kom och dela min hemlighet
Låt alla gillar utom jag: Waterloo
Så laddar man bäst för en final: Allt skvaller och alla tippningar i alla tidningar och på nätet, samt lyssna igenom alla låtar ordentligt.
Så ser man bäst en final: Om inte på plats, så med kompisar som är i alla fall hyfsat intresserade.

Eurovisionsfrågor

Fem favoritlåtar: Je n'ai que mon âme (Frankrike -01), Vuelve Conmigo (Spanien -95), Love Song (Polen -04), Na Jastuku Zva Dvoje (Bosnien-Hercegovina -02), Y Así (Österrike -05)
Favoritartister: Linda Martin, Danijela, Ich Troje
Första minnet: När Carola vann!!
Största minnet: Se ovan, ganska kul när Charlotte vann också :)
Antal finaler/delfinaler på plats: 0, men en EMA!
Mest underskattad låt: Frauen regier'n die welt (Tyskland -07)
Mest överskattad låt: Nel blu dipinto di blu (Volare)
Bästa vinnaren: In Your Eyes, Halelujah
Värsta vinnaren: Si la vie est cadeau (Lux -83)
Sämsta året: -
Låt jag skäms för att jag gillar: Rock me
Låt alla gillar utom jag: Dancing lasha tumbai (Ukraina -07) , Lejla (Bosnien-H -06)
Så laddar man bäst för en final: Allt skvaller och alla tippningar i alla tidningar och på nätet, samt lyssna igenom alla låtar ordentligt.
Så ser man bäst en final: Om inte på plats, så med kompisar som är i alla fall hyfsat intresserade.

söndag 13 maj 2007

Sammanfattning av ESC 2007

Hur sammanfattar man något som hållit på sen december -06 fram till och med igår kväll, på ett blogginlägg? Mer en c-uppsats i mina öron, men man ska ge allt ett ärligt försök. Så för mig börjar allt den 2 februari när jag landar i Ljubljana för att se EMA. Hinner med en semi, plus final och den officiella efterfesten, samt träffa den Sverigefrälste italienaren Michele. Självklart skulle inte Alenka Gotar ha vunnit i Slovenien, men slovenerna var glada över det, och jag blir glad när jag hör den. För det är grymt roliga minnen förknippade med det bidraget :D Lite synd bara att min väska kom först på söndag kväll!

Därefter blev det goosebumps på repetitionen i Scandinavium när Marie Lindberg gjorde Trying to recall. Wow, förstod med en gång att hon skulle vinna det heatet. Antagligen enda gången som jag kommer att vinna melodifestivalklubbens tippning (om än delat).

Sen slut på liveupplevelser för mig, och igår slutade allt i en lägehet i Göteborg, tillsammans med lagvänninor. Jag är stolt över att alla i alla fall visste att det var final. (Får inte sätta ribban för högt :p) Jag sa för en vecka sen att Serbien skulle vinna - och rätt fick jag! För första gången! Lite synd på Andorra och Cypern bara, hade gärna sett dem i final. Och Storbritannien! Som jag älskade första gången jag såg det, jag får visst flytta till Malta! Men mitt Makedonien, sann kärlek vid första genomlyssningen, vad synd att hon inte gjorde hela låten på engelska, då hade det nog gått bättre. Sann kärlek upplevde jag också, passande nog, med L'Amour a La Francaise, men det var jag visst ganska ensam om i Europa - men de var söta! Min röst fick de i alla fall. Georgien och Armenien är länder som gick från dåliga till bra. Den armenska delen av det bidraget är vackert! Börjar förstå och acceptera deras åttondeplats. Yummie Germany kom väl långt ner i resultatlistan, platsen efter Sverige! Synd, trodde att den skulle göra en Max (Tyskland 2004) och inta top 10, för den är skön, och dressade killar är aldrig fel.

Men två tolvpoängare fick vi i sverige! Det har nog inte hänt sen 2001, (Förra året blev vi helt utan) synd bara att det var ungefär det enda vi fick :s

Nu återstår det bara att hämta DVDerna som en kompis ska ha lyckats spela in åt mig, och sen titta för livet tills nästa år... Och nästan bli rörd till tårar varje gång Molitva framförs... Glitter (och smäktande ballader) to the people!

Öst eller Väst - eller bara musik?

Schlager är glitter och glamour när det är som bäst, och (ibland) billigast. Därför känns det tungt att konstatera att den återupprättat någon sorts järnridå. Istället för att glädjas åt att en riktig sång vunnit ESC, den vackraste låten sedan Irlands glansdagar, så ska alla västländer, istället för att skärpa sig, lägga ner tävlingen. Helt plötsligt är vi inte dominanta, tävlingen är inte bara på våra villkor längre, och då ska vi lägga ner? Idioti, årets top 3 är faktiskt bra. Både Serbien och Ryssland är riktiga låtar, och påklädda sångerskor (minus Rysslands bh:ar dock). Ukraina kan man inte säga så mycket om, jag hade hoppat nångonstans ifrån om den vunnit, men en lyckad parning mellan Dame Edna och en discokula resulterade i alla fall i party och glädje.

Mitt i natten igår gjorde jag en alternativ scoreboard för semifinal och final, där jag bara räknade rösterna från Andorra, Österrike, Belgien, Cypern, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Island, Irland, Israel, Malta, Norge, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz, Nederländerna och Storbritannien. Dessa länder är de som jag väljer att räkna som "väst", väl medveten om att det är geografiskt tveksamt i vissa fall. Top 10 blev som följer:

Semi:

01. Serbien (plac 1 i "verkligheten")
02. Ungern (2)
03. Turkiet (3)
04. Lettland (5)
05. Bulgarien (6)
06. Vitryssland (4)
07. Portugal (11)
08. Island (13)
09. Andorra (12)
10. Danmark (19)

Final:

01.Serbien (1)
02. Turkiet (4)
03. Ukraina (2)
04. Ungern (9)
05. Ryssland (3)
06. Bulgarien (6)
07. Grekland (7)
08. Armenien (8)
09. Rumänien (13)
10. Sverige (18)

Hade visserligen blivit väldigt glad om Sverige klarat kvalet, och om vi haft Andorra i final. Annars känner inte jag att västvärldens scoreboard blev så mycket bättre. Turkiet 2a, usch, då föredrar jag faktiskt en discokula (Det brukar jag ha i fönsterna på jul, och jul tycker jag om :D). Vad tycker du? Ska vi skrota en tävling som vi uppenbarligen bryr oss så mycket om? För man bojkottar inget som är oviktigt, något som är oviktigt har man aldrig sett...