Höstens följetong

Jag tror att de ringde första gången en söndagskväll ett par veckor efter det att jag flyttat in, sedan ringde de i veckan efter det, och efter det var det tyst - fram till och med ikväll. Jag syftar såklart på radiotjänst. Jag har ingen utstuderad plan att undvika tv-avgift, men samtidigt så känner jag ingen brinnade längtan efter att betala den. Därför är min medelväg att invänta tills de får tag på mig. Bara att hoppas att de fortsätter ringa när jag inte är hemma...

19?

De flesta som gissar min ålder brukar gissa på ca 25. Jag kan inte minnas att någon gissat på att jag är yngre än vad jag egentligen är, eller, inte förrän idag i alla fall. Jag var på after work och skulle köpa ett glas vin - när hon i kassan tittar lite fundersamt på mig - och frågar om jag fyllt 20? Är det en komplimang när man är 22? Visserligen har jag ålderkomplex och är ovillig att inse att jag blivit vuxen, men att jag skulle vara 19? Njae...

En cell-sam historia

När jag var barn och tittade på somarlovsmorgon var en cell-sam historia mest ett program bland alla andra. Men nu har det helt plötsligt förvandlats till en våt dröm i pedagogik, jag är nästan beredd att ge min ena arm för att få ha den som kurslitteratur istället för min två-kilosklump (ej inbunden) på engelska. Jag saknar något som beskriver leukocyter som vita poliser, med armar och ben och som flyger rymdskepp. Eller onda bakterier som ser ut som små drakar med cape. För lite nostalgi kan du se introt till den här.

Xmas-nazi

Pepparkakor är bakade i formerna ängel, nalle och USA. Min underbara advensljustake dekorerad med pärlor och en tomteflicka är på plats på en röd duk och "ljuskonen" från Ullared står och ser julig ut vid dörren. Xmas-nazin har påbörjat sitt verk. Egentligen tycker jag att det är en vecka för tidigt, men jag kunde inte låta bli. Eftersom jag kommer att tentaplugga större delen av december kommer julpyntet bli snyggare än någonsin.
Dessutom har jag gjort julkort för andra gången i år, jag tror jag har glitter överallt, men det är snyggt :D

Bristol countdown

Flygbiljetten beställd sen länge, nu är bussenbiljetten beställd och printad och Mamma Mia-biljetten printad. Dessutom har jag blivit utlovad en fransman som fnissar mer än vad jag gör. Detta kan bli intressant... :)

Pepparkaksdeg

Jag är övertygad om att pepparkakor är den enda som man bakar, där degen/smeten är godare än slutresultatet. Nu är i alla fall årets deg gjord, men det fick bli en minimal en. Nu hoppas jag bara att de tar slut i år. Jag är rädd att det fortfarande ligger kvar några stycken i Floda från förra årets sats :s

Grotesco

Mina upplevelser bland SVTs alla program på webben fortsätter. Efter att ha sett fyra avsnitt Grotesco på raken, kan jag bara instämma i det som jag har hört om det. Det är ojämnt, men topparna är höga. I det första avsnittet, vilket ockå är det bästa, hittar forskare en magisk port till 70-talets Göteborg. På något sätt måste man skydda landet mot alla "goa gubbar" som riskerar att välla in genom denna magiska passage. Roligare än vad de låter och talet i FN's säkerhetsråd går inte att beskriva i text. Måste ses!

Polisen i Norrköping

Det värsta Youtube-klipp som jag har sett. Egentligen är det bara humorisktiskt, men det är något med dialekten. Den dialekten kan få vem som helst, levande eller död, att vrida sig ett par varv. Polisen i Norrköping.

and the list goes on...

Sinus frontalis, sinus ethmoidale, sinus sphenoidalis, sinus maxillaris... and the list goes on...

Fel bransch?

Det jag tycker bäst om med at plugga är att man kan använda parfym och ringar till vardags, något som jag inte kunnat göra när jag jobbat. Kanske har jag valt fel framtida bransch?

Dextertime

Måndag 23.00 - It's Dextertime!

Citat

"Det vackraste ansiktet i världen är ditt eget."
- Estée Lauder

Fina ord, lätta att säga, men svåra att efterleva.

Enkelt

Det är skönt när allt som krävs för att må bra är en 8-timmars arbetsdag och x antal koppar te och kaffe med rätt person.

Vem är skyldig?

Vem kom på den brighta idéen att kalla en muskel för m. sternocleidomastoideus? Var det slut på latinska ord kortare än 22 bokstäver? När den på svenska dessutom kort och gott kallas för nickmuskel. Vem?

Julkort

Samtliga årets julkort är fixade och klara. Känns skönt. Vem kunde tro att vin, glögg, pizza och julkort fungerade så bra ihop? Det enda som saknades var julmusiken. Men snart är det fakiskt legitimt att lyssna på det och dessutom kan man nästan börja ta fram julpyntet utan dåligt samvete, jippi! Som pricken över i börjar min paketkalender gälla den 1 december (man är inte äldre än man gör sig!).

Världsförbättrare

Efter en sista konferans med Genombrottsprojektet Mat och Hälsa som jag jobbat med på Åsen, är jag än en gång fylld av insikt av att jag vill spendera resten av mitt liv med förbättringsarbete och genombrottsprojekt. Helst så hade jag på något sätt vilja påverka matensituationen för hemmaboende. Nu är jag tokpepp på att förändra världen.

Friskis what the f*k?

Jag har alltid känt en viss tveksamhet inför Friskis och Svettis. Det kan bero på namnet, färgerna eller den allmänt gulliga och alla-kan-vara-med-inställningen. Men efter flytt ligger mitt kära LSC inte längre inom pendlingsavstånd, Friskis däremot ligger både på promenad/buss-avstånd och på skolvägen. Sagt och gjort, kort införskaffat. Gymmet är litet, men fräscht. Så igår dags att pröva på ett skivstångspass. När man är van vid LSC's superfitta, snyggt klädda duracellkaniner och Les Mills skönt mixad musik. Blir Friskis rödovitklädda, lite mindre fit och ganska tysta ledare, ett mindre antiklimax. För att inte tala om den spanska musiken, som inte pushade på för fem öre. Och då ska jag inte ens nämna upplägget, knappast några tempovariationer och ledaren verkade själv överraskad när respektive låt var slut, dessutom var det knappt några pauser mellan låtarna, så när man behövde byta vikter missade man flera set. Bara elva månader kvar på kortet...

Epokskifte

En epok har, om inte tagit slut, i alla fall blivit pausad. De sista femton (!) åren har jag sysslat med idrott, vant mig vid att hänga upp allt annat runt träningstider och matchprogram. Men nu är jag officiellt idrottslös. Jag vet inte själv om uppehållet varar i en vecka, en månad, ett år, eller för alltid, men det kändes som att det var tid att göra något. Jag har inte den personligheten så jag kan tillåta mig själv att drälla in på träningen en dag i veckan, lika lite som jag känner mig nöjd med att inte vara i närheten av a-lagsspel. Därför känns det bäst med ett totalt bryt med allt som har med innebandy att göra. Jag vet inte sist jag var såpass långt ifrån att ta ens en bänkplats, samtidigt som jag vill dit, är jag rädd för att spela. Självförtroendet, spelkänslan och matchtempot är långt borta och medspelarna är för bra. Att sitta och känna hopp när någon blir skadad är ingen känsla som jag njuter av, men den utvecklas i takt med att speltiden uteblir. Listan på anledningar kan göras lång, den har aktivt byggts upp under de sista fyra åren. Men till syvende och sist kretsar allt runt spel i representationslaget, varför skulle jag satsa lägre? Hela tiden känner (och vet) jag att jag kan så mycket, och frustrationen stiger i takt med att jag inte visar det.
Den här säsongen har utvecklats till en ren b-lagssäsong, samtidigt som det kännts tugnt, har det varit skönt med snällare motstånd. Efter att inte nätat en enda gång förra säsongen, är jag än så länge uppe i fem mål. Att än en gång får ta på sig kaptensbindeln i lördags var otroligt skönt, det var flera år sedan sist och jag har saknat den. Tyvärr gjorde jag en dålig match, men en kaptensbindel och ett mål kanske ändå kan räcka som ett värdigt avslut? Eller så kanske jag bara kan hålla mig borta en vecka? eller en månad? eller ett år...? eller...?

MMS

Måndagskvällar är numera högtid, kl 23 på kanal 6 är så nära en gudstjänst som jag kan komma. Då visas mannen som gett den psykopatiska massmördaren ett ansikte - Dexter! Iskall, intelligent, ögongodis och en sjukt spännade serie. Mannen som gett MMS en ny förkortning - Massmördare, Muskler, Skäggstubb.

Gymnasiefeelin'

Jag har aldrig varit så glad över mina tre, periodvis ganska långa år på natur, som när en föreläsare gick igenom ca 200 gymnasiepoäng kemi på 45 minuter. De flesta satt som frågetecken, men jag behövde knappt anteckna, kände igen allt. Väldigt skönt. Och lika skönt med cellbiologin, inte särskilt mycket nytt därheller. Tvärtom så gick vi mer på djupet i gymnasiet, jag minns att jag kunde hela celldelningscykeln en gång i tiden, den behöver vi inte alls kunna nu. Nice!

Skattedebatt

Igår natt såg jag en amerikansk presidentkandidat som förespråkade en platt skatt på 0 %, eftersom det fungearade så bra innan 1913. Nog för att det finns olika åsikter om skatter, men att absolut ingenting ska bekostas av staten? Ska alla betala sin egen del av vägbanan? Får man då köra på andras del av vägen, eller måste man förhandla?

Inlägg 200

Det 200-ade inlägget... tänk vad mycket jag har att säga :D

Lost in the Rain

Äntligen är gymkortet inskaffat. Jag har saknat gruppträningarna sedan jag slutade på LSC sista augusti. Med medelemsskap och kort ringde jag för att boka in mig på skivsstångspass, och skulle sedan ta mig till gymmet. Allt lugnt, fram till och med det att jag gick utanför dörren. För det första var det kallt novemberregn ute, vilket jag inte var klädd för, sedan låg inte gymmet där jag föreställt mig det. Jag gick/joggade bort till Coop, bara för att inse att det inte alls är Eriksbergs centrum. Efter närmre 30 minuter irrade jag mig till slut till fram rätt plats, blöt och missat passet. Det slutade med trekvarts gym istället, definitivt bättre än inget. Chansade även när jag skulle gå hem, det gick betydligt fortare, men slutade ändå med en omväg. Mörkret, blåsten och novemberregnet till trots är Lindholmsberget ändå otroligt vackert.

Bristol

Nu blir det Bristol (och Mamma Mia igen!) andra helgen i december! :D

Varde ljus

Ett snabbesök på IKEA resulterade i en hallampa. Den är kanske inte snygg, men den sprider ljus, ser inte förskräcklig ut - och kostade 40 kr. Billigt och bra kort sagt. Väldigt skönt att slippa gå in två meter i lägenheten för att kunna se något. Dessutom fick jag lite skruvar av min favoritscenograf, så nu kan jag skruva upp min handukshängare. Bara nyckelskåp, krokar och matta kvar!

Den snyggaste postern...

... har jag ödmjuk valt att benämna vår poster. Men det är sant, snygg så det förslår. Se den själv i GU's nyheter (placebo). Tyvärr har de kapat den i nederkant, lite synd då jag är väldigt nöjd med den bilden.

Kunskap av vikt

Kurslitteraturen för den kommande kursen Humanbiologi I (15 hp), dvs fyra böcker, väger ca 6 969 gram. De kommer inte att lämna min lägenhet, det är ett som är säkert.

1 månad

Den 1 oktober bytte jag Floda för Götet, minskade månadsinkomsten med ett par tusenlappar och fördubblade räkningshögen ett par gånger om. Utan tvekan det bästa jag har gjort. Visst, det är inte stort, men det känns inte litet. Dock lite tråkigt att det slutade utan soffa, men jag har svårt att visualisera var jag skulle få plats med den. Några småsaker saknas, men bara de sista hyllorna kommer upp, en hallampa anskaffas, lite krokar för jackor inköps, handdukshänagren skruvas på plats och en matta hittas - då är nog allt klart!

Dagens

DAGENS VILL HA: Energi
DAGENS KLÄDSEL: Mörkblå strechjeans, vit top, grön stickad tröja, Palstinasjal, svarta boots
DAGENS DOFT: DKNY Be delicious
DAGENS FRISYR: Uppsatt med plattad lugg,
DAGENS HÄNDELSE: Träffat mamma för första gången sen augusti, printat postern till morgondagens redovisning - lite rödstick, men den äger!
DAGENS LÅT: Karolina - Mojot svet
DAGENS PLANER: Skolarbete, träffa mamma, pappa, plugga, fixa mat till imorgon
DAGENS SAKNAD: Beslag till hyllplan
DAGENS DUMMASTE: Att beslagen till hyllplanen saknas
DAGENS SJUKA: Blåmärken och brännmärken lite här och där efter de sista dagarnas fall, allmänt seg
DAGENS DROG: Kaffe
DAGENS ROLIGASTE: Äntligen fått mitt lakritste
DAGENS KÖP: Lunch
DAGENS GODIS: 86% choklad
DAGENS BLÄ: Skulle vara de där beslagen då, vill kunna packa upp det sista!
DAGENS HUMÖR: Trött och segt
DAGENS ORD: Ointresse