Toppendagar

Jag kanske är lättroad, men både idag och igår har varit riktiga toppendagar. Enbart på grund av en sak - träning. Måndag, först en timme med body step, därefter en timme body pump. Först step fylld av en massa sköna moves, av vilka jag fattar nada, sen skivstång i pump. Riktigt besviken på att jag inte hade någon träningsvärk idag. Men det problemet är löst till imorgon. Jag känner redan nu hur den sjukt sköna brottningsfysen har satt sig på mina axlar. Imorgon kommer jag inte att kunna lyfta armarna, men riktigt kul var det! Vet inte sist vi hade en sådan skön försäsongsträning. Trots att jag föll ganska platt mot marken några gånger och mitt vänstra knä har en hyfsat blå svullnad, så var det värt det. Imorgon väntar pump igen och på torsdag en annan försäsongsfavorit - grusgropen!

Få bollar i luften

Det här är sommaren som jag skulle bli stabil med fyra käglor och fem bollar (inte på sammagång förstås ;) ). Det är skönt när man kan skylla på vädret. Käglor tränade jag med inomhus under en period, men det är inte smart. De ger märken och det är lätt att göra sönder saker. Jag har haft tur och bara orsakat lite märken i parketten, men varit obehagligt nära att slå ner mer betydelsefulla föremål. Nu har jag till slut lagt ner inomhusövandet med käglor, så länge det inte handlar om kägelbalans.
Men har i alla fall blivit en ny jongleringsfilm. 3b - different ways med Peapot (Ville Walo och Maksim Komaro)och gästspel av Jay Gilligan. Beställde i torsdags em/kväll, och i fredags låg den i brevlådan. Ska bli intressant att titta på den, behöver bli pepp att träna lite med tre bollar i alla fall. Tre bollar vågar jag dessutom använda inomhus, får se, kanske kan lära in något nytt. Annars är inte träna min starka sida, jag kan leka lite i några minuter, men står aldrig och nöter, än så länge... :)

Dinnerparty

Bjöd in mig själv på middag hemma hos Marie. Blev både en trevlig och god middag med quornfiléer med honung, chili, ingefära, salt och vitlök, till detta bulgur med grillade grönsaker och karamelliserad ananas med glass till efterrätt :D Sambon gick ganska tidigt, så pratatde ett tag med Marie samt tillhörande brorsa. Diskuterade allt möjligt, lyckades av någon anledning sjunga hela Fritjof och Carmencita, jag fick försvara Pernilla Wahlgren och dessutom var jag hysteriskt fnittrig, kort sagt en bra kväll. Eftersom jag alltid utsett Marie till dottern som min mamma aldrig haft (men sista åren har jag blivit mycket mer lik min mamma), blev jag på något vänster utsedd till sonen deras pappa aldrig haft. När jag sen kom hem och båda bröderna lägger ansiktsmasker (i bästa fall gör jag det en gång varannan vecka), kände jag nästan hur skägget började växa ut.

A hard days job

Lång dag på jobbet, på grund av arbetsbelastningen, slutade det med att jag jobbade 7.30 - 22.15. Dessutom har det varit kvällspass både torsdag och fredag. Trodde jag skulle somna runt 11 i förmiddags. Trots arbetstiderna och trots att jag åkte från jobbet fly förbannad för några timmar sedan, så har jag ett jobb jag tycker om. Bland det intressantaste har det nog varit att se alla delar av Lerum som jag aldrig tidigare satt min fot i. Jag kan inte minnas att jag någonsin tidigare hade varit i närheten av Slätthult och Öxeryd för två och ett halvt år sedan. Bara idag har jag varit i båda områden ett par gånger om. Slätthult är verkligen vykortsvackert på många ställen, ofta önskar jag att jag hade med mig kameran.
Om man åker upp parallellt med Södra Långvägen, precis efter tunneln under motorvägen, kan man köra en grusväg fram till Bygrinden. Längs efter den grusvägen ligger de sötaste husen i Lerum. När man åker där förstår man verkligen varför Lerum räknades som landet för 80 år sedan. Husen är små söta torp och villor med prydliga trädgårdar, inte uppblandat nytt och gammalt som i Slätthult, här är det bara något enstaka som verkar nytt. En kort liten vägsträcka som är kul att köra som omväxling, när man är på Södra långvägen för tionde gången för dagen. För just Södra Långvägen, eller snarare området mellan rondellen i Hulan och motorvägsbron vid Kastenhofsmotet, är jag ganska trött på - särskilt efter idag.

Step up

Blev tvungen att jobba igår kväll, missade därför det efterlängtade dubbelpasset med spinning och body pump. För att täcka upp för detta så fick dagen inledas med body step, för första gången. Det råder ingen tvekan om varför jag alltid tyckt mig ha mer fallenhet för bollsporter än för stegkombinationer. Eller ja, stegkombinationerna är väl inte det värsta, armarna ska med också! Det är vid sådana här tillfällen som mina mer manliga drag visas i sin fulla kraft. Men det får bli ett nytt försök på måndag... bara jag inte känner någon som är där.
Det här är min första sommar med gruppträningar, bara gymmat och (någon enstaka gång) joggat tidigare försäsonger. Jag är helt såld, aldrig fått samma rush efter någon annan träning än body pump och step. När jag gick i gymmet efter stepklassen var jag så hög på endorfiner (?), att jag nästan kunnat strippa offentligt om betalningen varit rätt (observera nästan). Även om jag alltid varit ganska träningsberoende, så känns det skönt att se fram emot att träna, och inte minst vara på bra humör hela träningen igenom. Satsar på ett dubbelpass på måndag step/body pump :D

What the f*k

Lerums kommun har tydligen beslutat sig för att ge Rydsbergshallen nytt golv först nästa sommar. Det var utlovat innan denna säsongsstart och borde skett för minst ett år sedan. Hur tänker de? Har de ens varit i närheten av hallen? Ska vi spela div 1 - innebandy i Gråbo isället? Det kanske skulle vara en bra lösning, om inga motståndare hittar dit kanske vi kan vinna alla hemmamatcher på w-o... och då spelar vi definitivt kvar i div 1 även inför nästa säsong. Då får vi ett nytt golv och kan börja spela på riktigt igen. Eller så kanske allt är en ondskefull plan av Ripa för att ytterligare profilera Lerums kommun. Han har kanske förstått att en logotype i sig inte gör underverk, utan nu ska det satsas på att folk verkligen minns oss...

Dagens

DAGENS VILL HA: Snygga skor
DAGENS KLÄDSEL: Blå strechjeans, Crocker, Grå-vitrandigt linne, Marwin, svart kofta, Vila
DAGENS DOFT: DKNY
DAGENS FRISYR: Uppsatt med smalt, svart, diadem
DAGENS HÄNDELSE: Fika med tjejerna
DAGENS LÅT: revivel för Molitva (Serbien 2007)
DAGENS PLANER: Jobb, fika
DAGENS SAKNAD: Sömn
DAGENS DUMMASTE: Morgondagens dummaste lär bli all tvätt...
DAGENS SJUKA: PMS
DAGENS DROG: Kaffe
DAGENS ROLIGASTE: Träffa vänner
DAGENS KÖP: Hundrakort x 2 (varför bara 100? Får köpa nya nästan varenda gång)
DAGENS GODIS: Blåbärspaj
DAGENS BLÄ: Tidig morgon imorse
DAGENS HUMÖR: Har vart bättre...
DAGENS ORD: LVM

Harry Potter-feber

Det verkar råda Harry Potter-feber på bloggar runtomkring mig. Har kanske aldrig varit riktigt besatt av den lille trollkarlen, minns inte riktigt vad som hände i böckerna och råkade somna när jag såg den senaste filmen på bio - men jag tycker att böckerna är grymt bra skrivna!
Jag minns första gången som jag hörde talas om Harry Potter, det var på Oprah, flera tioåringar berättade om hur de fått läsglädjen tillbaka efter att ha läst J.K Rowlings böcker. Hade som sagt aldrig hört talas om dem, men när till och med brorsorna läste med iver, då kapitulerade jag. Har läst alla utom den sista, men ser fram emot att få ta mig igenom den inom den närmsta tiden. Det är kul att se hur sagor aldrig upphör att fascinera.

Marie debuterar

Välkommen ut i bloggvärlden min Marie! Nu är alla välkomna att följa hennes äventyr på praktik i Bristol!

Inte så dum, även om det kan verka så

Att jag gick en rejält lång promenad (läs: gå vilse) i tyska Trier är kanske inte så konstigt, det var första gången jag var där. Men att villa bort sig på vägen Floda - Stonehill? Jag kunde verkligen inte föreställa mig var det låg. Till slut på plats dock. Coopertest i spöregn. Måste stolt påpeka att jag tog mig runt, och om man bortser från mina överansträngda lår, gick det dessutom smärtfritt till. Tiden var självklart inget att jubla över, men när det handlar om löpning, oberoende av distans, är det överlevnadsinstinkten som gäller - inte tävlingsnerven.

Dagens

DAGENS VILL HA: Ork att laga mat till imorgon
DAGENS KLÄDSEL: Vit- och mörkblårandig top från Vero Moda och mörkblå stretchjeans, Magnolia
DAGENS DOFT: deo
DAGENS FRISYR: Uppsatt med lugg, vitt diadem
DAGENS HÄNDELSE: Roliga människor tillbaka från semestrar och jag var på jobbet mer än tio (10!!) minuter innan jag började
DAGENS LÅT: Hmm.. gick och sjöng på någon låt...
DAGENS PLANER: Jobb, handla, body pump
DAGENS SAKNAD: Sömn
DAGENS DUMMASTE: Väckt av lillebror, två ggr innan kl 6!!
DAGENS SJUKA: Småförkyld eller inte?
DAGENS DROG: Pepparmyntste
DAGENS ROLIGASTE: Body Pump
DAGENS KÖP: UV-bilderna från Galapagos
DAGENS GODIS: Dadlar och valnötter
DAGENS BLÄ: Dåliga UV-bilder
DAGENS HUMÖR: Trött
DAGENS ORD: Nolhôtte

Nolhôtte?

Antingen så kändes det att jobba igen, eller så berodde det alla passen med body pump (3 st på 4 dagar - beroendeframkallande!). Men sov middag två gånger på lördagen och var inte vaken på hela dagen. Riktigt seg idag med, får se var det här tar vägen. Tillbringade helgen i Strömstad, lungt och fint. Känns alltid hemtrevligt att höra lite bohusmål. Egentligen är jag ungefär 75% göteborgare och 25% Nolhôtte, men alla somrar i Strömstad gör att det har en betydligt större del av mitt hjärta än en ynka fjärdedel. Enligt min mormor är jag släkt med halva norra Bohuslän, vet inte om det stämmer, men ibland känns det onekligen så. Vilket kanske också förklarar varför jag känner mig så hemma där :) Jag har aldrig varit någon båtmänniska, alltid varit rädd för djupt vatten, botten som inte bara består av sand, och brännmaneter, men jag älskar doften av hav, det är sommar.

Irriterande obeslutsam

Första arbetsdagen avklarad. Kul att vara tillbaka! Hade nog inte saknat jobbet lika mycket om jag skulle jobba i höst. Men nu när jag vet att jag ska sluta så känns tiden lite mer dyrbar. Känns sjukt konstigt att jag ska plugga till hösten. Inte det faktum att jag ska plugga, men att jag fattat ett beslut. Jag har faktiskt tagit ett stort beslut rörande min framtid. Stora beslut är inte min grej, jag känner mig mest som hemma när jag får vara irriterande obeslutsam. Det här är en konstig känsla som känns rent fysiskt.
- Fatta beslut, tur att jag inte gör det oftare.

Dagens

DAGENS VILL HA: Nya solglasögon
DAGENS KLÄDSEL: Ljusblå Peaktröja, mörka Magnolia-jeans, invigt mina ny flip-flop
DOFT: Lacoste Touch of pink
DAGENS FRISYR: uppsatt med luggen bakåt
DAGENS HÄNDELSE: träna (första gången på fyra veckor!)
DAGENS LÅT: allt med Mika
DAGENS PLANER: handla, städa, tvätta, bränna foton, träna
DAGENS SAKNAD: sömn
DAGENS DUMMASTE: städa
DAGENS SJUKA: trött
DAGENS DROG: grönt te
DAGENS ROLIGASTE: att mitt bildspel är i princip klart, samt att min ryggsäck är helt uppackad och borta från mitt golv
DAGENS KÖP: ladyshaves
DAGENS GODIS: dadlar
DAGENS BLÄ: återvinning
DAGENS HUMÖR: trött
DAGENS ORD: damm

Sommarpratare del 2

Många timmar vid datorn har också inneburit fler sommarpratare. Helle Klein var riktigt intressant, samma gäller Göran Lambertz. Göran L hade den goda smaken att spela Captain Nemo från Ace of Base album Flowers (-98). Fredrik och Filip var även de bra (och roliga såklart). De pratade om hur man kan älska USA, något som jag såväl känner igen. Igår lyssnade jag också på Anja Pärson, det råder ingen tvekan om att hon är bättre på skidor än på radio.

Fotofeber

En heldag vid datorn, eller kanske halvdag, vaknade först runt tjugo i tolv. Nu ska nog det mesta vara klart. Alla albumbilder är efterarbetade, de sista ska lämnas in imorgon och den första versionen av bildspelet håller på att brännas. Tyvärr får jag inte de allra sista bilderna förren på fredag, men det är antagligen maximalt två bilder som skall in i bildspelet. Efter mycket om och men så lyckades jag skrapa ihop fem låtar:

Irene Cara - What A Feeling
Katrine Falkenberg - It's A Beautiful Day
ABBA - Fernando (panflöjtsversion)
Lisa Miskovsky - A Brand New Day
Mika - My Interpretation

Varde ljus

Klockan är 22.08 och det är ännu inte mörkt! Det kanske inte känns så exklusivt för er som tillbringat hela sommaren i Sverige, det börjar till och med bli mörkt för er. Men för mig, som fortfarande är van vid att mörkret lägger sig senast kl 18, är detta otroligt! Jag har gått från tidig mars (?) till juli på två dygn, då märker man tydligt den skillnad som annars sker så gradvis att vi inte tänker på den. Länge leve ljuset!

Sommarpratare

Efter att ha lyssnat på Sommar i P1 med Gustav Fridolin kan jag bara säga - vilken kille! Har alltid gillat honom och efter att ha lyssnat en hel timme på honom är förälskelsen total ;) Jag gillar Sommar i P1, de är alltid flera intressanta sommarpratare per år. Just nu så ger jag Anja Pärson en chans.

Bokslut Sydamerika

Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva ett liknande koncentrat av sevärdheter, som jag fick i Beijing, vad fel jag hade. Det var innan jag åkte till Sydamerika. Jag har visserligen inte fått uppleva ett Machupicchu om dagen, men en mängd intryck, utan riktig tid att smälta allt. Det är först när jag ser fotona från Galapagos som jag börjar inse vilken häftig plats det är. Min tid på de öarna ledde aldrig, till skillnad från hos många andra, till extas. Jag tog det ganska lugnt, njöt av det jag såg, registrerade magnifika miljöer och snubblade över sjölejon. Men nu tänker jag på alla sorters djur iguanas, blue-footed boobies, albatrosser, sjölejon, sköldpaddor och rockor, alla olika miljöer, brun, svart, vit och olivine sand. Miljön på Galapagos är oslagbar, vilken tur att jag fick se det, vilken tur att jag åkte dit!

Vidare till Peru, vem kan namnge en känd peruan? Det finns inga. Peru känns lätt som ett tomt och innehållslöst land. Det känns tomt och innehållslöst fram tills dess att man kommer att tänka på ord som Machupicchu, Inkas, Amazonas etc. Ökenlandet Peru innehåller öken, highlands, regnskog, enorma mängder mer eller mindre kända fornlämningar, vacker textil, lamadjur och en molnig huvudstad. Även detta blev ett intensivt schema, med få dagar för eftertanke. Den enda dagen som schema saknades - heldag i Cusco - låg jag sjuk, lyckades med nöd och näppe äta lunch. Efter detta är Cusco en förhållandevis blind fläck på min karta. Men jag har fått se desto mer av annat.
Ett intressant homestay på Isla Amantani, med tillhörande dans och traditionella kläder samt besök på vassöana Uros tillhör de starkaste minnena från Puno och Lago Titicaca. Vidare till Sacred Valley, Ollyantantambo, Inkaleden och Aguas Calientes. Inkaleden gick bra! Där, istället för på Galapagos, var jag nära extas. Tävlingsmänniskan inom mig dansade av glädje när jag tillhörde de första på varje sträcka vi gick! Till och med det legendariska Dead Woman Pass! Inte nog med att det gick bra, det var vackert! Utsikten över Machupicchu är breathtaking när man står vid Intipunku. Machupicchu ligger där, en stad i sten, omgiven av Andernas bergstoppar. Hade vi inte varit tvugna att bege oss ner i staden hade jag kunnat stå kvar än. Den lite snabbare vandringen av Inkaleden ledde till en minst sagt intressant övernattning på en pizzeria och bad i Aguas Calientes varma källor.
Amazonas var en upplevelse, maten bra, boendet intressant, ljuden helt otroliga och jag fick se levande papegojor och en tukan. Vad ska man säga? Jag känner mig ödmjuk inför Amazonas storhet.
Mitt besök i Sydamerika avslutades med en dagstur till Nasca. En dagstur i dubbel bemärkelse då själva bussresan blev sammanlagt ca 16 timmar. Men är nöjd med att ha fått sett de mytomspunna figurena i ökensanden.
Skulle jag kunna återvända till Sydamerika? Ja, absolut, det finns så mycket kvar att se. Även om Peru känns ganska avklarat för tillfället, så har Ecuador självklart mycket mer att erbjuda, för att inte tala om resten av kontinenten.

Inför hösten

För att göra slut på dramat och punktera det som kunde ha blivit sommarens följetong, har jag helt enkelt accepterat min plats på Götebors universitets sjuksköterskeprogram. För att helgardera mig har jag även valt att behålla min plats i kön till läkarprogrammet på Karolinska, en 251:e plats är trots allt personligt rekord och bör inte föraktas. Nu verkar hösten spikad, detaljen med boende återstår dock. Och det verkar bli en följetong som räcker till jul - minst. Tittade lite på Boplats Göteborg, vad är det för studentlägenheter (ettor!!) som har en 12-månadershyra på över 5000!! Vad tror de att studenter har för inkomster? Jag såg att Leijonborg började fundera på att göra en utredning om studiemedlet. "En utredning", tsss, ge de pengarna till några studenter istället så kan de berätta. Det blir helt enkelt en spännade höst.

Foto

Tänk att allt som krävs för att man ska bli människa igen är en varm dusch (dvs en som är lika varm hela duschen igenom) och en entimmes shoppingtur på Allum. Är fortfarande seg, men har anpassat mig rätt så bra till dygnet. En scrapbook är inköpt och 62 foton inlämnade för framkallning. Förhoppningsvis blir scrapbook, bildspel och uppladdning på diverse fotosidor fixade innan jobbet börjar igen på tisdag. Dessutom har jag en plan att lyckas bränna alla mina foton (10,7 GB, ca 6700 st) på DVD, som säkerhet. Har slarvat med det, skulle vara katastrof om något händer. För tillfället har jag bara bilder sparade på en hårddisk och en extern disk, samt någon bränd skiva som ligger och dräller någontans och jag litar verkligen inte på någon hårddisk (här kraschar de efter max 2 år). Så förhoppningsvis så blir det ordning och reda snart!

Home sweet home!

Back again! Flighterna flöt på som det skulle, två timmars skönhetssömn beskriver ganska bra hur jag ser ut. Uppackning, äta pasta med qournsås och fixa med foton väntar. Home sweet home!

Sommarens foljetong del 1

For er som undrar over min universitetsanagning: enbart antagen pa ssk, tror jag kan ha varit typ 250e reserv som bast pa lakarprogrammen (kollade inte sa noga). I ena stunden kanns det som en bra losning att plugga till ssk, andra stunder mer tveksamt. Detta kommer att bli sommarens foljetong, 17 dagar kvar till svar skall lamnas.

Bloggberoende?

For att citera mig sjalv i ett tidigare inlagg: "Lima ar ungefar lika upphetsande som skoskav" det star jag fast vid, med de har lite roliga katakomber. 30 minuter till transfer till flygplatsen, 12 timmars flight, ca 1,5 - 2 timmar layover i Amsterdam och till sist i Goteborg 16.45 lokal tid imorgon. Har precis fatt veta att anledningen till att man skall vara pa plats tre (!) timmar innan flyget gar, ar pa grund av perunernas lattsamma installning till tid. Maste det aven ga ut over oss tidsfascistiska vasterlanningar? (val medveten om att det bara ar min mormor som tycker att jag ar punktlig, men mamma, jag brukar inte vara tva timmar forsenad). Ar det ett tecken pa bloggberoende nar man gor det i brist pa battre saker for att fordriva tid?

Dagens

DAGENS VILL HA: Sverige
DAGENS KLÄDSEL: Bruna Tevas, svarta tvattade HM-jeans, morkbla fleece, beige Dead Woman's Pass top
DOFT: Deo
DAGENS FRISYR: Snart uppsatt
DAGENS HÄNDELSE: Hemresa och Universietsantagning
DAGENS LÅT: Purple Rain
DAGENS PLANER: Packa, city tour, flygplats
DAGENS SAKNAD: Familj och jobb
DAGENS DUMMASTE: Lima (standig etta)
DAGENS SJUKA: Hemlangtan och osminkad
DAGENS DROG: Pulverkaffe
DAGENS ROLIGASTE: Inte var det universitetsantagningen i alla fall
DAGENS KÖP: City Tour
DAGENS GODIS: Med tanke pa att flygning vantar sa blir det nog nagra efterratter
DAGENS BLÄ: Vitt brod (behover snart detox for vitt brod)
DAGENS HUMÖR: In a good spirit
DAGENS ORD: City Tour

15 timmar pa buss

Pa vag hem snart... eller rattare exakt 18.25 ikvall. Ska strax upp och packa det sista, sen en city tour och sen blir det till flygplatsen runt kl 15. Kanns mycket bra, for tillfallet ar jag i ett stadie da jag har lovat mig sjalv att aldrig aka langre fran min sang an till Goteborg, eller kanske Lund nagon gang da och da. Fa ser hur det blir med den saken. :)

Gjorde i alla fall en day tour ner till Nasca igar, en helt enkelt ganska dum idé. Nasca ar for langt bort for att aka over en dag, men anda nojd att ha det "avklarat". Akte taxi fran hotellet 6.40. Buss till Ica 7.34 framme 12.07. Buss Ica till Nasca 13.00 - 15. 15. Killen fran GAP som skulle mota upp mig vet jag inte var han tog vagen. Kanske om jag var sen. Men lyckades slutligen se dessa avbildningar i sanden fran luften (cessna for 6 pers som ligger pa sidan i luften = aksjuka), han snabbt ata lite, med betoning pa lite. Fruktsalladen var frusen och omeletten det saltaste jag har atit. Chefen kom och fragade om det var nagot fel pa maten, slutade med att jag fick pengarna tillbaka. Buss Nasca - Lima 18.15 framme 1.10. Hotell Stefano's 1.30. Trodde aldrig att jag skulle sakna Hotell Stefano's, men det gick faktiskt.
I ovrigt blev det en intressant dag, kunde inte ata frukost pa hotellet och pa stationen salde de inga mackor med bara ost. Frukost och lunch blev darfor crackers, juice, russin, notter och choklad. Jag saknar min havregrynsgrot.

Dagens

DAGENS VILL HA: Sverige
DAGENS KLÄDSEL: Bruna Tevas, svarta tvattade HM-jeans, morkbla fleece, morkbla vindjacka
DOFT: Forhoppningsvis deo
DAGENS FRISYR: Uppsatt!!
DAGENS HÄNDELSE: Tillbaka i Lima
DAGENS LÅT: Laten som de spelar pa flygplanet nar det star pa marken
DAGENS PLANER: Transfer, Flyg, Lima, Middag
DAGENS SAKNAD: Familj och jobb
DAGENS DUMMASTE: Lima
DAGENS SJUKA: Lite hemlangan
DAGENS DROG: Pisco Sour
DAGENS ROLIGASTE: Servitoren Emilio
DAGENS KÖP: Salva mot myggbetten
DAGENS GODIS: Flingorna till frukost
DAGENS BLÄ: Vitt brod à la kaffebrod med tjockt lager ost
DAGENS HUMÖR: Trott
DAGENS ORD: Maleta

Obehagligt

Laste pa en kompis blogg att en av hennes gamla kompisar gatt bort. Det ar sa obehagligt, fick samma kansla i kroppen som nar Saras pappa ringde och sa att hon var dod. Det ar nastan fyra manader sen nu och jag har fortfarande mitt "basta vanner-halsband" (sen sjuan) pa mig nastan varje dag sedan dess. Undrar om det nagonsin kommer en alder nar man klarar av att hora sadant?

Rise and shine

Back i Lima, enligt guiden en underbar stad med massa party. Enligt mig och kvarvarande norrman sa ar det en farlig stad med moln och dimma ca nio manader per ar. Det sista ar aven ett faktum (och egentligen det forsta ocksa). Kan ocksa tillagga att det har hotellet ar tokutkylt och skabbigt.
Da sa har man lamnat Amazonas bakom sig. Annu har jag inte raknat antalet myggbett ordentligt, men statistiken ser ut som foljer:
Hander: 18
Armar: ca 10
Ben och fotter: ca 40
Rygg: ca 15

Sammanlagt 70-80 myggbett, trots att jag for forsta gangen i mitt liv anvant bugrepellent. Tror inte ens jag har haft 10 pa samma gang tidigare! Men det ar djungeln mina vanner. De sista tva natterna har jag tillbringar pa Posada Amazonas, i ett rum med tre vaggar. Sa har verkligen befunnit mig mitt i djungeln. Har mest sett papegojor, andra faglar och apor. Har knappt fotat nagonting. I djungeln behovs antingen macro (for insekter och skalbaggar), eller tele (for faglar och andra djur) och jag har inget av det, darfor bara njutit av min plats i tillvaron. Valdigt glad over att ha sett en Tukan, en fagel som verkligen ar djungel for mig, uppvuxen med Radda min djungel (Monika Zak) som jag ar.
Det absolut haftigaste i djungeln har dock inte varit att se djur, de allra haftigaste var att ga av baten och motas av den massiva ljudmatta som ligger som en standig bakgrund. Ljud fran grashoppor, syrsor, cikador, faglar, djur etc bildar en ljudbakgrund sa tjock att man nastan kan ta pa den. En sadan bakgrund som man tidigare hort inspelad i olika situationer, men att lyssna till den live, dygnet runt, det en en riktigt haftig kansla!

Som sag tillbaka till Lima, imorgon vantar taxi 6.40 till busstationen och sju timmar ner till Nascalinjerna. Ska bli kul att se dem. Sedan sju timmar hem till hemska hotel Stefano's. Pa tisdag forhoppningsvis en city tour i Lima och that's it. Pa tisdag 18.25 lokal tid lyfter planet mot Schipol, Amsterdam. Ska bli skont, vet inte nar jag sist hade vata drommar om rena klader. Hade aldrig raknat med att aka till Sydamerika i tre veckor och bo i en fleecetroja (som har luktat battre an vad den gor nu, men mina skor ar trots allt varre).

Maste schlagerblogga lite

Eftersom jag har med mig min gamla mobil sa har jag ett lite forrad av ESC-musik. Varfor vann inte Humane den finska uttagningen? Plane Away ar sa mycket vackrare an Hanna Pakkarinens Leave Me Alone och den ar anda den basta lat Finland haft sedan Nina Aslund med A Little Bit fran 2000. Tank er om Finland, som innan 2006 aldrig kommit battre an sexa, skulle vunnit tavlingen tva ar i rad...

On drugs

Nagot hande efter Inkaleden, fraga mig inte vad, men sakert halva gruppen har drabbats av nagon form av magproblem. Dock i valdigt latt form for de flesta. Vet inte vad det kan ha berott pa, kanske det att kroppen slappnar av efter att gatt pa hogvarv nagra dagar. Jag hade en del problem igar och i formiddags. Men efter att ha krupit till korset och tagit lite droger, det satt langt inne ater aldrig nagon medicin, sa verkar det som att det blivit ganska bra. Har dock blivit ganska dyr lunch och middag pa grund av sviktande aptit, men choklad gar ner utan problem. Kant mig lite smafebrig idag, som sagt sa gar jag pa droger och vet inte riktigt hur det ar stallt med den saken nu, men kanns betydligt battre.

Nastan alla i gruppen, tio av tretton, aker hem imorgon. Det ar jag och tva norrman som aker till Amazonas imorgon. Nastan alla ar ute och dansar ikvall, och har sitter jag med mina droger.

Besos

Intresseklubben antecknar

Maste lista lite spannande (eller intressanta om man sa vill) saker som hant an sa lange:

Nar jag inte hade nagot minne av att vi fatt en flygbiljett for flygningen fran Galapagos, utan fick sta och leta igenom bagaget som skulle checkas in.

Taxichafforen som stracke upp handerna nar jag tog upp min armékniv ur ryggsacken. Hoppas verkligen att han skamtade, men vet inte riktigt.

Hotellet i Ollantaytambo som inte hade nagon telefon pa rummen och darfor inte kunde gora nagra wake-up calls. Istallet skulle de knacka pa dorren kl 7, for att vi skulle komma ivag till Inkaleden i tid. Men det gjorde de inte. Min mobil var kvar med majoriteten av min packning i Cusco. Tur nog sa stog det en kille och hamrade pa nagot platror pa garden och sa horde jag roster i rummet intill, sa kom upp i okej tid.

Nar jag forsta kvallen pa Inkaleden inser att min ficklampa antagligen ar kvar pa hotellrummet i Cusco. Tur nog kunde guiden skicka en av bararna att kopa en. Det ar den storsta ficklampa jag har sett, men den fungerar. Uppdatering: Nar jag packade upp vaskan fran Inkaleden igar sa hittade jag min ficklampa :s

Dead Woman's Pass

Tillbaka i Cusco efter nagra spannade dygn i Inkaledens spar. Forst en oversikt:
Dag 1: Uppvarmning, ca 11 km fordelade pa tva omgangar, hojning ca 300 m.
Dag 2: Styrkeprovet, ca 6 km pa formiddagen, start pa ca 3000 m o h upp till Dead Women's Pass (namngett langt innan jag kom dit) 4200 m o h, sedan ren nerforsbacke/trappor i ca en timme. Pa eftermiddagen valde vi att ga vidare till nasta camp ca 3 timmar.
Dag 3: Machupicchu, ca 3 timmar pa formiddagen, som sedan foljdes av ytterligare ca 3 timmar som ledde fram till the Sun gate och slutligen det gamla berget - Machupicchu

Maste stolt saga att jag var femten upp pa Dead Woman's Pass, utav tretton! Endast slagen av tva norrman och tva kanadensare, samtliga vana hikare. Sa nojd! Maste ha battre kondition an vad jag tror, upp till passet ar det 5 km av ren uppforsbacke eller trappor. Tror inte ens att det var 200 m rakstracka, men minns att det var ett svagt neratlut pa kanske 5 m.
Vi nadde Machupicchu en dag tidigare an tankt, det gjorde att vi lungt kunde sta vid the Sun gate (ca 45 minuter innan Mp) och beskada staden. Hade vi vandrat pa planenligt sa hade vi statt och trangts med 300 andra personer, efter att ha borjat vandra vid 3.30 pa morgonen. Det ar pa hall som Machupicchu ska ses, dar den trader fram, omgiven av bergstoppar. Visserligen ar den haftigt nar man vandrar i den ocksa, men inte med samma magiska genomslag.
Eftersom vi vandrade en dag snabbare an tankt sa slapp vi en sista camping i minusgrader (kan man forresten kalla det for camping nar man satter sig vid dukat bord, med olika servettvikningar varje dag?), istallet spenderades natten pa en pizzeria i Aguas Calientes, tretton personer pa liten yta. Kvallen avslutades med bad i de varma kallorna, och imorse vacktes vi 4.30. Buss upp till Machupicchu med guidning och sedan tillbaka till Cusco. Har allt saknat mitt hotellrum litegrann :) Det ar lite speciellt att vakna i juli med is pa taltet.
Imorgon vantar en heldag i Cusco och pa fredag blir det flyg till regnskogen.